Ekonomikurs för invandrare

Ekonomikurs för invandrare

En kurs i ekonomi är en mycket bra utgångspunkt när man är nyanländ i Sverige och behöver skapa sig sunda förutsättningar för ett framgångsrikt och tryggt liv här. Ekonomiska termer och begrepp upplevs ofta som svåra för alla, även de som har svenska som förstaspråk. Därför är det bra att det finns en bra ekonomikurs för invandrare – för att man ska kunna ta till de kunskaper och de möjligheter som finns här. Sverige är ett land som är rikt på möjligheter och klimatet för företagare är gott, men inte helt okomplicerat. Letar man därför efter en kurs i ekonomi för att våga ta det där nästa steget in i sin framtid så har man kanske hittat rätt nu.

En ekonomikurs för invandrare riktar sig förstås inte bara till den som vill starta eget företag. Du har kanske funnit dig tillrätta här och fått ett jobb, men har svårt att hantera ekonomin på grund av språkbarriären eller för att du saknar ekonomiska kunskaper från ditt hemland. I så fall passar en kurs i ekonomi dig. Innehållet anpassas efter kursdeltagarna och kommer ge verktygen för att deltagarna själva ska kunna hantera sin ekonomi på ett sådant sätt att de kan se med tillförsikt på framtiden.

En kurs i ekonomi innehåller bland annat teoretiska kunskaper om nationalekonomi och världsekonomi – allt för att sätta saker i sitt sammanhang, och för att skapa förståelse för hur den värdsliga ekonomin påverkar även oss. Vi vill också ge er möjligheten att förstå innehållet i de ekonomiska nyheterna, som ibland är onödigt krångliga. Dessutom innehåller en ekonomikurs för invandrare verktyg för att hantera hushållsekonomin och skapa förståelse för hur viktigt det är att inte tappa greppet om sin ekonomiska situation. Kursen varvar teori och praktik på ett inspirerande sätt, och utgår ofta ifrån riktiga exempel, vilket förbättrar inlärningen.

Ekonomikurs Kurs i ekonomi

Ekonomikurs

Chefsutbildning – ny i rollen som chef

Chefsutbildning underlättar för ny i rollen som chef

Är du ny i rollen som chef? Är det kanske till och med den första chefstjänst du haft? Har du sett till att gå en bra chefsutbildning? Som ny på en tjänst där mycket ansvar och många svåra beslut hör till vardagen kan det till en början kännas tufft även för den mest förberedde personen. Det ofta tunga arbetslasset som läggs på bland annat arbetsledare och avdelningschefer med mera gör att det ofta kan bli en hel del övertid då man är ny på jobbet. Detta beror då på att man behöver mer tid på sig för att klara av alla arbetsuppgifter i början då man inte har så bra koll på hur de ska utföras. För att undvika att det ska bli allt för mycket jobb i början, eller att det blir så svårt att hantera att man gör några misstag, bör man se till att vara rejält förberedd.

Det är alltså bra att innan man tar på sig en sådan här typ av tjänst se till att ha gått tillräckligt med relevanta utbildningar. Chefsutbildning höjer kompetensen mycket inom området och kan därför vara bra att gå. Som arbetsgivare på ett företag bör man erbjuda en sådan utbildning till sina anställda. Detta för att se till att det finns en tillräckligt kompetent personalstyrka. Det är särskilt viktigt att erbjuda en sådan utbildning till den som är ny i rollen som chef.

För att göra uppstartsperioden för nyanställda så enkel som möjligt kan det alltså vara bra att ge dem tillräckliga förkunskaper. Det vill säga att låta dem gå utbildningar och kurser med mera för att förbättra deras kompetens och deras kunnande. Det är ofta positivt både för den som är ny och för arbetsplatsen. Chefsutbildning kan alltså vara bra för den som är ny i rollen som chef.

Ny i rollen som chef idag

Ny i rollen som chef

Ledarskapsutbildning – motivation i ledarskapet

Ledarskapsutbildning viktigt för att skapa motivation i ledarskapet

Motivation i ledarskapet är något som är viktigt för en ledare. Både att personen själv är motiverad, men även att han eller hon har förmågan att kunna motivera andra. Detta är viktigt eftersom att de flesta arbetsplatser kräver en hög grad av motivation för att fungera på bästa sätt. Det ställs ju i dagens läge med den tuffa konkurrens som är på marknaderna mer eller mindre krav på att företag måste hålla en hög effektivitet för att ha en chans att klara sig. Och för att uppnå en hög effektivitet så krävs det ju att samtliga anställda är motiverade till att jobba hårt och prestera bra på sina jobb. Ett steg för att uppnå det kan vara genom att satsa mer på kurser och ledarskapsutbildningar. En bra ledarskapsutbildning är till exempel är något som bör erbjudas till nya chefer.

Ges de möjlighet att gå en sådan så får de bättre förutsättning att kunna klara av sitt jobb på ett bra sätt. Att kunna ta sig förbi alla hinder och sådant som kan uppstå. Det kan också göra att de får känna sig mer behövda och viktiga inom verksamheten de jobbar inom vilket kan leda till att de börjar gilla sina jobb mer. Detta kan då i sin tur leda till att de får ett bättre flyt i arbetet, vilket betyder mer uppgifter utfört på mindre tid. Motivation i ledarskapet kan alltså uppnås genom en ledarskapsutbildning.

Sen så har ju chefer som trivs med det de gör oftast en bättre förmåga att inspirera resten av de anställda. Det gör då att även andra kommer att kunna prestera bättre med deras uppgifter och sysslor. Motivation i ledarskapet är alltså något som är positivt på många olika sätt. Därför kan det vara en bra idé att låta högre tjänstemän gå en ledarskapsutbildning.

Motivation nu

Motivation

Besvärliga kunder kräver artighet

Besvärliga kunder visar prov på anställdas artighet

Artighet är en dygd, och en nödvändighet när man arbetar med kundtjänst, inte minst när man ska bemöta besvärliga kunder. Och då handlar det inte om att vara artig på ett ytligt och formellt sätt utan det måste komma inifrån, som om man hade blivit uppfostrad till en genuin artighet sedan barndomen, även om denna slags uppfostran ibland kan tyckas tillhöra en svunnen tid.

Och artighet handlar inte om att tilltala någon med ”ni” i stället för ”du” vilket yngre personer ibland kan tro. Faktum är att en äldre kund som en gång i tiden var med om ”du-reformen” kan uppleva ordet ”ni” som negativt, onödigt formellt och ibland till och med åldersdiskriminerande. Just hur formell man bör vara gentemot varje kund handlar om fingertoppskänsla och intuition, och när det gäller att handskas med besvärliga kunder är det extra viktigt att kunna vara artig på ett sätt som verkar naturligt. Man får aldrig uppfattas som varken opersonlig eller familjär, utan bör alltid hålla ett slags vänlig distans som tyder på sann professionalism.

Artighet är en viktig del av kundservice, och i ett företags kvalitetsarbete bör inte bara kvaliteten på de levererade varorna och tjänsterna mätas, utan även graden av nöjdhet hos kunderna, där naturligtvis även hantering av klagomål och kritik ingår. Det handlar i grunden om att visa respekt, och att inse att alla människor förtjänar ett vänligt bemötande. Ibland kan tålamodet ställas på sin spets men det gäller att komma ihåg att kunden alltid har rätt, eller åtminstone måste ges en känsla av att han eller hon har det. En kundtjänstmedarbetare som trivs med sitt arbete och ser besvärliga kunder som en utmaning som det känns tillfredsställande att klara av kan utstråla en positiv attityd som i bästa fall smittar av sig på kunden.

Besvärliga kunder nu

Besvärliga kunder

Bästa presenten till chefen? Ledarskapsutbildningar!

Bästa presenten till chefen? Ledarskapsutbildningar!

Är du en ledare, eller vill du kanske vara en? Vad tycker du kännetecknar en bra ledare? Det finns ju verkligen alla typer. Den som går på hårt som ett lokomotiv och piskar sina medarbetare mot framgång. En sådan person är sällan omtyckt men förmodligen respekterad av de som räds hen. Men den typen av diktatur ser vi allt mer sällan, mycket tack vare fackföreningar och arbetsmiljölagen. Råkar det trots allt vara så att du har en sådan chef? Då tycker vi att ni ska gå ihop på arbetsplatsen och samla ihop pengar till en eller flera ledarskapsutbildningar.

Det kommer kanske inte att falla i god jord från första början, presenten kommer förmodligen att tas som negativ kritik. Till viss del kanske det är det också. Men inget ont som inte har något gott med sig. Chefen kommer att lära sig massor av saker som kommer relatera till en trevligare arbetsmiljö och därmed bättre resultat. Självklart kan en viss press vara nyckel till framgång, men inte utan inspiration, styrka och glädje. Men ni behöver inte presentera presenten på ett dåligt sätt eftersom även en god ledare kan vara i behov av utveckling och nya sätt att tänka. Ledarskapsutbildningar är verkligen något för alla människor.

Vårt samhälle eftersöker extroverta människor som har sociala förmågor och kreativa sätt att tänka och formulera sig. Vi vill omge oss utav personer som kommer med nya idéer och glädje till arbetsplatsen. Introverta människor har oftast högre IQ än extroverta människor och det är lätt att deras förmågor glöms bort eftersom vi fastnat så mycket i de sociala egenskapernas positiva sidor. Så om du som läser detta vet om att du är en introvert person så kan ledarskapsutbildningar vara något för dig med. Du kan använda kunskaperna från de kurserna för att göra dig en mer tilltalande ledare.

Ledarskapsutbildningar nu

Ledarskapsutbildningar

En bra ledare måste inneha kunskap i företagsekonomi

Kurs i ekonomi för icke ekonomer genererar kunskap i företagsekonomi

En bra ledare måste inneha många olika egenskaper och gärna ha en bred kompetens inom företagsekonomi och mycket tidigare erfarenheter eftersom det ofta är erfarenheterna, att ha upplevt mycket och utsatts för mycket olika situationer och svårigheter, som gjort att man utvecklats till en kompetent och driven ledare. Genom att lära sig om ekonomi för icke ekonomer lär sig nya ekonomer de grunder som krävs för att utvecklas på sitt arbete och kanske någon gång längre fram få en chefsposition.

Det kan ibland vara svårt att bli en bra ledare. Det är ju även så att olika människor har olika personligheter och därmed även olika förutsättningar för att bli bra på olika saker. Men om man leder ett företag måste man vara noga med att lägga tillräckligt med tid och energi på att se till de anställdas eget bästa för att få dem att trivas på arbetsplatsen och att få dem att prestera bra och vilja vara kvar på arbetet. Den vägen kan gå genom att ge all personal den lön de förtjänar. En hög lön är i nästan alla fall någonting som motiverar personalen att prestera bra på det jobb de utför. Det kan också vara att man ger dem tillräckligt med utbildning. Handlar det om arbetare på en finansavdelning kan det vara viktigt att, främst nya medarbetare, får genomgå en kurs i ekonomi för icke ekonomer för att få grundläggande kunskap i företagsekonomi.

Sammanfattningsvis så är kännetecknen hos en bra ledare kanske främst att han eller hon tar hänsyn och jobbar för personalens bästa. Det är i slutändan personalens prestationer som avgör hur väl ett företag lyckas, och hur bra personalens prestationer är beror ofta på hur bra behandlade de känner sig samt hur bra hjälp och utbildning de får i form av kurser med mera. Ekonomi för icke ekonomer är en typ av kurs som kan vara väldigt viktig för att öka förståelsen för företagsekonomi.

Rädda din vardag med ett kommunikativt ledarskap

Rädda din vardag med ett kommunikativt ledarskap

Ett kommunikativt ledarskap är vad du behöver om du ofta känner att du inte når fram till dina medarbetare och kollegor. När uppgifter och samtal misstolkas ökar spänningar och oroskänslor på arbetsplatsen. Du blir irriterad för att de gör fel och de blir rädda för att anstränga sig av rädsla av att göra fel. En ond cirkel. Men du kan trösta dig med att det inte nödvändigtvis behöver handla om intelligensnivån, varken på dig och medarbetarna. Problemet kan handlar om att ni kommunicerar på vilt skilda sätt trots att ni talar samma språk. Lösningen på detta kan vara att gå en ledarskapskurs där du får chansen att förfina dina kommunikativa kunskaper.

Kommunikativt ledarskap handlar lika mycket om att tala som att lyssna samt inse att olika individer talar på olika sätt. Kommunikation behöver inte bara ske via ord utan även kroppsspråk, tonläge och ansiktsuttryck. Hur mycket läser ni in mellan raderna i era kommunikationer? Är det onödiga inläsningar som kanske bottnar i en avsaknad av rak kommunikation från en själv? Det är inte ovanligt att man speglar sina egna erfarenheter och svagheter hos andra personer. För att undvika det måste man lära sig att erkänna sina egna svaga sidor. Förhoppningsvis inser du som läser detta att en ledarskapskurs delvis stärker dina svaga sidor men att den även syftar till att lyfta dina starka sidor till att bli ännu bättre.

Det finns ingen anledning att inte vilja bli starkare, bättre och tryggare i sig själv och sitt ledarskap. Det kommer att återspegla sig i alla håll i livet och man kan dra lärdomar från alla fält och applicera dem på alla möjliga områden. Din fantasi sätter begränsningarna. Och är det så att du är trött, inte orkar så hemskt mycket mer, så kan en ledarskapskurs där du lär dig ett kommunikativt ledarskap underlätta din vardag så pass mycket att du återfår din energi.

Kommunikativt ledarskap nu

Kommunikativt ledarskap

Tjäna pengar på att skriva

Tjäna pengar

Tjänar pengar

Tjäna pengar på att skriva

Vi uppmärksammar Svante Weylers artikel Publicerad 30 december, 2012, om kungaböckerna och förlagens roll.

Kungarapporteringen är följden av en krass kalkyl och kvällstidningarna tjänar mer på att skriva snällt om kungen menar förläggaren Svante Weyler och skriver följande:

”Kungaböckerna är lite av en egen genre. Det har funnits flera resonemang kring varför de här uppgifterna om kungen först publicerades i bokform, och inte i kvälls- eller skvallertidningarna.

Det främsta skälet till att tidningarna inte kan skriva det här är framförallt att de sedan 30 år tillbaka lever i ett slags symbios med kungahuset. De tjänar mycket mer på att skriva snällt om kungen, och det här tror jag bygger på en väldigt tydlig kalkyl från framför allt Expressens och Aftonbladets sida.

De vill aldrig bryta den pakten.

Så även om journalister på tabloiderna har kännedom om de saker som kommit fram i och med kungaböckerna, och till och med tänker skriva om dem, så vill de aldrig vara de som skriver först. Som nummer två kan de däremot skriva – när någon annan har begått ofinheten att visa rumpan i societeten, för att citera Peter Dahls berömda målning.

Men kvällstidningarnas ekonomiska kalkyl bygger på att stryka kungahuset medhårs. De tjänar mer pengar på detta av den enkla anledningen att folket i grunden tycker om kungahuset – och de här tidningarna lämnar aldrig folket. De är som moderaterna. De har ingen åsikt som inte minst 35% av folket delar. Det skulle spräcka kalkylen. Det är ett skäl till att tidningarna är återhållsamma i sin rapportering om de kungliga.

Det andra resonemanget handlar om att förläggare kan vara mindre rädda för att närma sig gränsen för förtal, eftersom det juridiska ansvaret för vad som skrivs i en bok är författarens eget – inte förläggarens eller, som i fallet med en tidning, den ansvarige utgivarens.

Detta tror jag är en myt. Jag känner inte till några sådana exempel. Jag har själv givit ut böcker som både har varit i närheten av gränsen och också formellt kunnat anses gå över gränsen. I de fallen har det gällt saker som spioneri mot landet och kränkningar av vår territorium, inte huruvida någon har haft något extra till kaffet.

Det finns också i lagstiftningen en sinnrik detalj för att förläggare inte ska kunna skicka ut författare på banan och sen stå bakom kulisserna och slippa ta risker. Lagen säger att i händelse av fällande dom är förläggaren skyldig att bistå författaren ekonomiskt vid eventuellt skadestånd. Det är helt enkelt för att den starkare parten, förläggaren, inte ska kunna utnyttja den svagare, författaren.

Lagstiftaren har alltså tänkt på risken för samvetslösa förläggare.

Men jag menar att det är förläggarnas skyldighet att gå nära gränsen. Förläggare och redaktörer ska gå precis så långt som det går. Det är ju därför man har gränser – för att man ska gå fram till gränsen, inte för att man ska hejda sig långt före den.

Men det man väljer att publicera måste vara sant och det måste vara relevant. Reglerna för förtal är sådana. Det hjälper inte att det bara är sant, det måste också vara relevant.

I praktiken är det extremt ovanligt med förtalsmål i Sverige, och det beror på två saker. Det ena är att yttrandefriheten är väldigt vidsträckt. Det krävs mycket för att få någon fälld för förtal. Det andra, och det är naturligtvis komplicerat, är att alla vet att den förtalade i någon mån blir förtalad en gång till om man gör sak av det. Detta räknar nog ibland tidningarna med, men kanske mer sällan förlagen. Man kan skriva något som är ganska grovt och räkna med att den berörda inte protesterar eftersom vederbörande inte vill hamna i tidningen en gång till.

Det är naturligtvis ett faktum som kan utnyttjas cyniskt.

Vid en viss punkt skulle förstås Aftonbladet eller Expressen kunna göra en ny kalkyl, där de tänker att ”nu har kungen haft så mycket för sig att vi tjänar mer pengar på att skriva negativt om honom än positivt”. Jag tror att det är en bra bit kvar till den kalkylen. Folket är förtjust i den typ av kungarapportering som vi nu har.

Men en sak är jag fullständigt övertygad om, och det är att hovjournalistiken i slutändan handlar om just kalkyler. Särskilt i tider när medierna redan slåss för livet.”

Många tjänar pengar och alla vill tjäna pengar. Vi delar den uppfattningen att alla måste få chansen att tjäna pengar på att skriva. Att få tjäna pengar på att skriva är viktigt inte bara för den enskilde utan även för folk i allmänhet och för tidningarna. Alla i samhället skall få den möjligheten. Men att tjäna pengar på att skriva få inte leda till förtal. Att däremot skapa extrajobb och studentjobb är viktigt, för att så många som möjligt i samhället skall kunna tjäna pengar.

Chefer har sämre betalt inom välfärden

Chefer inom välfärden har sämre betalt och ofta är det kvinnor

Chefer har sämre betalt inom välfärden. Vi uppmärksammar ett debattinlägg om att kvinnliga toppchefer inom välfärden har fler anställda och ansvarar för större budgetar än kvinnliga chefer i näringslivet. Ändå har de dramatiskt sämre betalt. Varför ska kvinnor satsa på kvalificerade utbildningar och sedan bränna ut sig, skriver bland annat Mats Edman och Kina Lundqvist på Dagens Samhälle. Om att vara chef i välfärden skriver de följande:

"Är välfärden verkligen “världens finaste jobb”, som det ofta heter i den offentliga reklamen? Ja, absolut. Men vill vi värna välfärdens status behöver förutsättningarna för alla som arbetar i den bli skäligare än i dag. Detta gäller även högre chefer, som ofta glöms bort i välfärdsdebatten.

Medan otaliga Johan styr i det privata näringslivet, är det kvinnor som heter Eva, Anna och Lena som får skola, vård och omsorg att fun­gera. Välfärdens viktigaste kvinnor uppmärksammas och lönas dessvärre sämre än chefer i det privata näringslivet i förhållande till deras ansvar för pengar och personal, och svårighetsgraden i deras uppgifter.

Det framgår av en granskning av fler än 500 kvinnliga toppchefer inom välfärden som Dagens Samhälle låtit göra. Trots paroller och politiska ambitioner finns det klassiska problem som ”glastak” och lönestrukturer som inte reflekterar kvinnornas kvalifikationer och ansvar.

Dagens Samhälles granskning, som vi kallat Välfärdens 100 viktigaste kvinnor, innehåller iögonfallande skillnader jämfört med Veckans Affärers årliga lista över näringslivets 125 mäktigaste kvinnor:

Mer pengar. Tillsammans har topp-100 en budget på drygt 400 miljarder kronor. Om man tittar på de tio högst rankade välfärdskvinnorna har enbart de ett budgetansvar på över 240 miljarder. De tio främsta på näringslivslistan nådde 2012 upp i cirka 200 miljarder.

Fler anställda. Totalt har topp-100 ansvar för 470 000 anställda. Ser man till 10-i-topp har välfärdens kvinnor 218 000 anställda mot 69 000 för de tio som toppar i näringslivet.

Sämre betalt. Välfärdens 20-i-topp tjänar i snitt 1,8 miljoner om året. Motsvarande grupp kvinnor i näringslivet ligger på 4,5 miljoner. Om man bara ser till de offentligt anställda chefskvinnorna sjunker snittet till 1,3 miljoner (29 procent av de privatas löner).

Även om båda nivåerna kan tyckas höga, är skillnaderna mellan sektorerna anmärkningsvärd. Många kvinnliga toppchefer inom välfärden tjänar för övrigt inte ens hälften av de löner som nämns ovan, samtidigt som de ansvarar för tusentals anställda och har flera miljarder i budget.

Svårare jobb. Välfärdens chefer kan sällan påverka intäkter och kostnader, organisationerna är stora, den politiska styrningen är ombytlig, facken har större makt, det är svårt att belöna bra medarbetare och mediegranskningen är hårdare.

Vår granskning belyser inte bara välfärdschefernas uppdrag och villkor, utan även vilka som faktiskt blir chefer. Inom den skattefinansierade välfärden är cirka 40 procent av de högsta cheferna kvinnor.

På lägre chefsnivåer är andelen högre. Ändå speglas inte det faktum att 80 procent av välfärdens 1,3 miljoner anställda är kvinnor. Fortfarande är det lättare för män att göra karriär.

Tittar man på den kommunala bolagssektorn ser det ofta värre ut än i näringslivet. I hela 173 av landets 290 kommuner finns det bara manliga vd:ar i kommunernas bolag. I 250 av 290 kommuner är könsfördelningen klart ojämn. Det är en sak med varannan damernas i politik och en annan i kommunernas aktiebolag.

Att öka ersättningar och status för anställda inom välfärden – på alla nivåer – är ingen enkel ekvation. Redan i dag kan vi se att kommunsektorn inte ens går plus minus noll på skatter och statsbidrag. 2013–2016 kommer kostnaderna att vara hela 420 miljarder högre än intäkterna, enligt SKL:s prognoser. Det offentliga tvingas därför dryga ut intäkterna med allt fler avgifter och utförsäljningar av reala tillgångar, som exempelvis samhällsfastigheter.

Flera utredningar visar att demografin kommer att tänja de kommunala budgetarna till det yttersta inom de närmsta 10–20 åren. Kommunerna kan inte garantera en likvärdig skola, barnomsorg, äldrevård och infrastruktur i hela landet utan väldigt kraftiga skattehöjningar eller andra grepp för att klara ekonomin.

Vore det inte för alla välfärdens kvinnor skulle skola, vård och omsorg rasa ihop. Uppdraget att driva välfärden inom pressade ramar faller på cheferna, inte politikerna. Det finns 37 000 högre chefer inom den kommunala sektorn. Av dessa är 15 000 redan fyllda 55 och närmar sig pensionering inom tio år.

Nyckelfrågan är om chefsutbudet underifrån innehåller rätta virket för framtidens tuffa utmaningar. På högskolorna drömmer talangerna sällan om att göra offentlig karriär, tvärtom. I en nära framtid där välfärden måste reformeras och effektiviseras riskerar vi därför att lida brist på nya och strategiskt framstående chefsämnen.

Kvinnorna kommer att utgöra hälften av alla chefer före 2030, och ännu mer i välfärden. Redan i dag slår flickorna pojkarna i skolan. 2001–2010 svarade kvinnor för 70 procent av alla nyanställda i yrken som kräver eftergymnasial utbildning.

Välfärdssektorns ekonomi och chefsförsörjning är inte oberoende av varandra. Med fortsatt lägre löner är det inte svårt att tänka sig att fler väljer det privata näringslivet framför den offentligt finansierade välfärden.

Om kvaliteten i svensk välfärd ska bestå och utvecklas, måste villkoren för dem som jobbar i den bli bättre. Varför ska kvinnor satsa på kvalificerade utbildningar och sedan bränna ut sig där lönerna strukturellt är undervärderade och alla resurser knappa?

Med vår rankning av välfärdens 100 viktigaste kvinnor vill vi synliggöra det arbete som kvinnor på höga positioner inom välfärden gör. Vi vill lyfta fram det enorma ansvar de har och påvisa hur viktigt det är att även deras arbete uppskattas.

Att i framtiden få de främsta kvinnorna till välfärden är statsminister Fredrik Reinfeldts utmaning. Stefan Löfven kommer inte undan han heller. Det är de som måste ge oss svar."

Chefer nu

Chefer

Ledarskapskurs i projektledning

Ledarskapskurs i projektledning

Du som projektledare är den som för projektet framåt, månar om gruppens medlemmar, ser till att projektteamet samarbetar och levererar slutresultatet i tid och inom fastställd budget. Detta är projektledning i ett nötskal. Det låter så enkelt, men är det verkligen det? Förmodligen inte, annars skulle det inte finnas en särskild ledarskapskurs i ämnet. Innan du åtar dig uppgiften som ledare för ett projekt bör du gå en sådan kurs, så att du inte riskerar att gå i de vanliga projektledarfällorna. Bland dessa kan nämnas tidsfällan. Tid är alltid väsentligt i ett projekt. Både den tid du själv måste lägga ner för att ro uppgiften i hamn och projektets tidshorisont.

Innan du åtar dig projektledarrollen bör du se till att du verkligen har tid att genomföra det. Projektledning handlar bl a om förmågan att planera och du måste börja med din egen tid. Behöver du avsäga dig något annat uppdrag eller arbetsuppgift, innan du börjar med projektet? Signalera i så fall detta tydligt, redan från början. En ledarskapskurs med projektfokus lär dig lyfta blicken så att du klart kan se totaltbilden för din arbetssituation, vilket är viktigt för att du ska få en balanserad tillvaro, som håller i längden. När din egen tidsplanering är klar övergår du till projektets. Är dess plan rimlig eller bygger den på orealistiska antaganden?

Åta dig inte ett projekt som du själv inte tror går att genomföra på avsatt tid. Du har ansvar för uppgiftens projektledning och det kommer att bli du som får sota för förseningarna. Det går inte i efterhand att skylla på uppdragsgivaren, om du accepterat förutsättningarna. Om du inte har möjlighet att säga nej till uppdraget, se till att dina invändningar protokollförs. En ledarskapskurs lär dig såväl dina skyldigheter som dina rättigheter som projektledare. Rollen är inte okomplicerad, eftersom den innebär stort ansvar men oftast inte befogenheter utanför projektet. Du förväntas leverera, men bara inom de förutbestämda ramarna.

En annan fälla som dyker upp när man pratar om projektledning är projektgruppens organisering, medlemmarnas roller och deras förmåga att samarbeta. Ett projekt är av naturen en tillfällig konstellation av medarbetare, ihopsamlade för att de tillsammans är bäst lämpade att genomföra en uppgift. Du som projektledare har valt dem och du har gjort dina val utifrån de behov som du ser att projektet kommer att ha. En ledarskapskurs ger dig insikter om att det är inte bara de enskilda individernas kunskaper och egenskaper du ska titta på, du måste även kunna se om de tillsammans skapar den gruppdynamik du är ute efter.

Projektledning av en grupp människor som samarbetar bra, är opretentiösa och hellre låter projektets väl och ve gå före deras egna behov, är enkel. En ledarskapskurs visar dig att verkligheten oftast inte ser ut på detta sätt. Så snart det är människor inblandade så kommer känslor, tidigare erfarenheter och förväntningar att spela stor roll för hur de samverkar med varandra. Det är av yttersta vikt att du gör klart deras roller före projektet börjar. Kanske har du valt två personer som båda har samma spetskompetens, men du avser att använda dem till olika saker i projektet. Den ene ska bidra med just sin specialistkompetens men den andre är med för att du vet att denne är duktig på att informera och utbilda. En kollisionsrisk är uppenbar, om du inte är tydlig med dina avsikter.

Ledarskapskurs nu

Ledarskapskurs