Ekonomi för icke ekonomer för alla

Ekonomi för icke ekonomer finns i alla länder och i alla kulturer

Ekonomi är inget nytt begrepp. Handel har pågått så länge människan har funnits på jorden och oavsett om det varit papperslappar i form av sedlar, bronsmynt eller kor som varit valutan så är det fortfarande en ekonomi vi har att göra med. Ekonomi finns i alla länder, alla kulturer, alla företag och i alla hushåll. Ekonomi som begrepp är brett men det behöver inte vara svårt att förstå för det. Ekonomi för icke ekonomer hjälper dig att få en värdefull förståelse för ekonomi i allmänhet och din privatekonomi i synnerhet.

Vi kan läsa ekonomidelen i tidningen, vi kan lyssna på ekonominyheterna på tv och vi kan följa ekonomidebatten i media. Men hur mycket förstår man utan kunskaper om alla begrepp som ekonomin så fint slänger sig med. Vi har ett finansdepartement och en finansminister som bestämmer över Sveriges ekonomi. Dessa människor som i slutändan bestämmer över samhället DU lever i är folkvalda. Gör dig själv en tjänst och lär dig om vad du röstar fram. Ekonomi för icke ekonomer gör dig inte bara införstådd i vad ekonomibegreppen innebär. Kursen ger dig verktygen du behöver för att kunna göra ett aktivt val över hur samhället vi lever i ska skötas.

Ekonomins betydelse är alltså större än vad man från början kanske tror. Och med kunskap väcks också ett intresse fram. Kursen Ekonomi för icke ekonomer tar dig från där du står idag till att bli en bildad samhällsmänniska som med enkelhet kan följa med i debatten och därmed bidra till att göra jorden till ett bättre ställa att leva på. Målet med kursen är att du ska ha alla verktygen du kan tänkas behöva för att få en grundläggande bas att stå på. Så bli den i gänget som får förklara för de andra vad den nya budgetpropositionen innebär istället för att vara den som måste fråga.

Ekonomi för icke ekonomer nu

Ekonomi för icke ekonomer

Extra jobb till studenter

Extra jobb ska inte straffas

Vi uppmärksammar ett debattinlägg om att extra jobb för studenter är bra för Sverige och att studentjobb därför bör stimuleras. Extra jobb för studenter är även bra för studenters ekonomi, och ökad möjlighet för studenter att tjäna pengar är bra. menar artikelförfattarna, som skriver följande:

Extraknäck

Extra jobb

"Folkpartiets högskole- och forskningspolitik vilar på några viktiga huvudprinciper. Högre utbildning ska vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomisk situation och bostadsort. Högskolans ställning som fri akademi ska värnas och den politiska detaljstyrningen minska. Sverige måste kunna erbjuda forskningsmiljöer i absolut världsklass. Det är avgörande för vår framtida välfärd.

Folkpartiet och regeringen har under mandatperioden höjt studiemedlen med 431 kronor per månad och det så kallade fribeloppet har höjts med cirka 30000 kronor från och med 2011. Inklusive jobbskatteavdraget får arbetande studenter behålla mer av varje intjänad krona, vilket är glädjande. Regeringens kommande höjning av fribeloppet medför att studenter kan tacka nej till svarta löner och sluta be sina arbetsgivare att tricksa med löner under sommaren.

Ett avskaffande skulle underlätta än mer för studenters ekonomi och tillvaro under studietiden. Samtidigt är det viktigt med fler kvalitetsreformer för att utveckla Sverige till ett land med en högskola och forskning i världsklass. Folkpartiet partiråd har precis beslutat att driva ett avskaffande av begränsningarna för fribeloppet. Det är en självklarhet att det ska finnas en grundläggande studiemedelsnivå. Samtidigt måste möjligheterna bli större för den enskilda studenten att kunna finansiera större eller mindre delar av sina studier själv.

Folkpartiet skickar nu en tydlig signal om att studenter som tar ett större direkt ansvar för sin ekonomi inte ska straffas. Många studenter har möjlighet att arbeta extra under terminen, under sommar- och vinterloven, men inte alla. Det beror på vilken sorts utbildning man läser. Studenter är ingen enhetlig grupp, studenter är individer som behöver individuella lösningar.

Arbete under studietiden ger inte bara studenten en bra merit. Undersökningar visar på att studenter som arbetar under studietiden har lättare att få jobb efter avslutad utbildning. Högre utbildning och forskning har en central roll för såväl samhällets som enskilda individers utveckling och välstånd.

För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering är det viktigt med en välutbildad och kreativ arbetskraft. Universitet och högskolor kan fungera som kraftcentra för förnyelse och dynamik. För att kunna klara dessa roller krävs att de bedriver utbildning och forskning av högsta kvalitet. Vi har siktet inställt och klart - Sverige skall ha forskning och utbildning i absolut världsklass!"

Debattinlägget om ökad möjlighet till extra jobb för student, så kallat studentjobb, är skrivet av:

Pär Gustafsson (FP), ordförande för Liberala studenter och riksdagskandidat

Eva Flyborg (FP), är riksdagsledamot och förstanamn för Göteborg

 

Retorikkurs för chefer

Chefsutbildning och värdefull i retorikkurs

Konsten att tala väl, förtroendeingivande och tydligt lärs ut under Hjärtums retorikkurs. Detta är en chefsutbildning med fokus inställt på betydelsen av att tänka på, inte bara VAD du säger, utan HUR du säger det. Det är av stor vikt att du som chef lär dig att övertyga andra människor och här spelar sättet att tala en stor roll. Det har du nytta av såväl när du ska tala inför dina medarbetare som inför ledningsgruppen. Oavsett om publiken är stor eller liten behöver du ha kunskap om hur du bäst uttrycker dig, för att få maximal effekt av det du säger.

Retorikutbildning

Retorikkurs

Vår retorikkurs lär dig att tala både till dina åhörares känslor och deras förnuft. Vår chefsutbildning inom detta område ger dig insikter om att det räcker oftast inte med enbart fakta och bevis, för att verkligen övertyga behöver du också spela på lyssnarens känsloregister. Det är en sak att rabbla upp kunskaper och faktainnehåll, en annan att få åhöraren att tro på det du säger. För att han eller hon ska göra det behövs att du inger förtroende och är sympatisk. Här spelar din hållning och mimik en stor roll. Du talar ju inte bara med munnen utan även med kroppen.

En hopsjunken kroppshållning inger inte förtroende, utan utstrålar osäkerhet och att du helst inte vill synas. Vår retorikkurs lär dig att du måste sträcka på dig och våga öppna upp din kroppshållning för att på så sätt visa att du är stark och beredd. Vår chefsutbildning är ett bra tillfälle att våga prova hur olika kroppsspråk påverkar andra. Prova att räta upp kroppen och se vilken inverkan det får på hur du bemöts. Ofta speglar vår kroppshållning vår sinnesstämning men ibland blir andra lurade. Du kan t ex se arg eller ledsen ut, utan att vara det. Det är bra att bli medveten om de signaler man sänder ut.

Ibland blir du frusterad över att andra inte förstår hur du menar. Du är ju så tydlig, tycker du. Under vår retorikkurs får du insikt om det spelar ingen roll om du själv tycker att du är tydlig, om inte mottagaren förstår hur du menar. Alla har olika referensramar och vår chefsutbildning lär dig att ditt budskap ska passera mottagarens fördomar, kunskaper och inställning och det som sedan blir kvar är så som du uppfattas. Om du är ung och din åhörare har fördomar mot unga chefer, blir ditt jobb att övertyga mycket svårare, än om du hade varit medelålders.

Det är svårt att påverka dina lyssnares fördomar och inställningar, men vår retorikkurs ger dig användbara nycklar som hjälper dig att låsa upp många av låsen, så att du når ut med kärnan i ditt budskap. Under vår chefsutbildning får du praktiska verktyg som fungerar i alla talar-situationer. Du lär dig att ta till knep såsom metaforer, liknelser och vändningar för att ytterligare förstärka och tydliggöra ditt tal och på så sätt komma runt fördomarna och de förutfattade meningarna. Genom övning av talet och genom att tänka på kroppsspråket kommer du att komma långt inom retorikens värld.

Chefsutbildning i argumentationsteknik

Chefsutbildning nu

Chefsutbildning

Nya chefer behöver chefsutbildning i argumentationsteknik

Det finns ett oräkneligt antal situationer i vardagen där man behöver argumentera för sin ståndpunkt – både i arbetslivet och privat. Som småbarns- eller tonårsförälder gör man det dagligen, oavsett om det sker medvetet eller halvt omedvetet, och i arbetslivet kan det handla om både små vardagliga saker och viktiga förhandlingar. Man kanske har kommit på ett förslag till förändring/förbättring som påverkar hela arbetsplatsen, och i vissa yrkesroller, exempelvis som säljare eller inköpare, ingår argumentation som en av de viktigaste arbetsuppgifterna. Och inte minst i chefsrollen gäller det att kunna övertyga både medarbetare och samarbetspartners av olika slag. På en chefsutbildning kan man få verktyg som gör det lättare att argumentera effektivt, du får lära dig argumentationsteknik.

Ett känt fenomen är att nästan alla reagerar defensivt om de märker att någon försöker övertala eller övertyga dem, och ju mer energi som läggs på denna övertalning, desto mer övertygad blir personen om sin egen, kanske motsatta, uppfattning. Den sortens konfrontation är alltså sällan effektiv, utan får en motsatt effekt. En chefsutbildning med kursavsnitt om argumentationsteknik lär ut att man bör inleda diskussionen med att skapa en känsla av enighet genom att framhäva de gemensamma mål som man trots allt har, oavsett vad saken gäller.

Gott ledarskap bygger på att skapa en känsla av intressegemenskap, och detta är en av de många saker man fokuserar på under en chefsutbildning. När man har skapat denna positiva grundstämning gäller det att fokusera en stund på vad motparten tycker och känner, både om det aktuella ämnet och om mera övergripande saker, som kanske är relaterade till de mål som man försöker uppnå med sitt förslag. Ju mer man förstår av motpartens perspektiv, desto lättare blir det att lägga fram sina egna idéer på bästa sätt. En bra chefsutbildning lär helt enkelt ut effektiva metoder för diplomati och argumentation, vilket ju faktiskt sedan årtusenden är en av de främsta metoderna för att undvika krig.

Coachande ledarskap

Coachande ledarskap har kommit för att stanna

För många chefer och ledare har det blivit viktigare att tillämpa ett coachande ledarskap där medarbetare kan växa och ta eget ansvar och känna sig mer delaktig. Coachande ledarskap utbildas du i under två intensiva dagar. Det är en bra ledarskapsutbildning.

Företagsanpassad utbildning

Kursen passar även bra som företagsanpassad utbildning. Företagsanpassad utbildning har blivit allt mer populärt då kostnaden per deltagare reduceras relativ kraftigt. Allt fler företag genomför ledarskapskursen coachande ledarskap som företagsanpassad utbildning.

Professionell coachning i ledarsituationer har ofta en direkt avgörande effekt på medarbetarnas motivation men också deras förmåga att ta egna initiativ. Ett coachande ledarskap utmärks av att vara mycket inspirerande och dessutom motiverande i syfte att stimulera till delaktighet och inte minst kreativitet. Ledaren eller chefen visar då personlig omtanke genom att ge stöd men också genom att konfrontera i ett klart gott syfte, både för medarbetaren och givetvis för företaget.

Genom coachande ledarskap stöttar du alltså dina medarbetare till att utvecklas i sina roller genom delaktighet, engagemang och inte minst ömsesidig respekt. Med optimal coachning kan du inspirera dina medarbetare till ökad medvetenhet och utökat ett eget ansvar för att de skall maximera sina prestationer och fortare uppnå företagets mål men även sina egna mål.

Ett coachande ledarskap handlar som sagt om att stärka och utveckla medarbetare. Medarbetarna mår då bättre, känner större arbetsmotivation och företaget får en lönsammare verksamhet på köpet. En chef eller ledare som vill ha ett coachande förhållningssätt måste lära sig att växla mellan att vara instruktör, handledare och mentor beroende på situationen och medarbetarnas behov samt hur själva metodiken coachprocessens genomförs. Under kursen coachande ledarskap hos Hjärtum Utbildning lär du dig en vilken metodik i coachprocessen du bör använda.

Mer lojal och engagerad personal genom ett coachande ledarskap, det får du på köpet. Medarbetare behöver bli sedda och uppskattade för vad de gör och vilka de är. Beröm och feedback på utförda arbeten är av stor vikt. Målet är att öka självinsikten och självkänslan hos den anställde som individ för att den i sin tur ska fungera bättre i gruppen. Ett lyckat coachande ledarskap leder till en ett större självförtroende och en känsla av inflytande hos personalen, vilket i sin tur leder till mer lojala medarbetare.

Tips för bättre coachande ledarskap

  1. Sätt dig in i medarbetarens sits och var nyfiken på att förstå, men inte berätta svaret.
  2. Ett coachande förhållningssätt handlar om att få andra att växa och med vägledning av frågor hitta en väg mot målet. I en aktiv coachroll är den som coachar och blir coachad överens om vad målet är med samtalet, och coachens roll är att vägleda mot målet.
  3. Ställ öppna frågor och frågor som börjar med Hur? Var? Varför? När? Vad? Det vill säga frågor som inte går att svara ja eller nej på. Därmed får du medarbetaren själv att fundera och tänka.
  4. Du måste vara aktiv i ditt lyssnande och alltid ställa följdfrågor som leder personen vidare i sin tanke. Använd de öppna frågorna och styr medarbetaren till att berätta mer om ”Varför tror du att du reagerade på det sättet?" "Vad hade hänt om du gjort tvärtom?" och så vidare.
  5. Du skall träna dig i att ställa bra frågor. Inte förhörsfrågor utan frågor som får medarbetaren att tänka själv. Det svåra kan vara att låta bli att svara på frågorna själv men med aktiv träning i frågeteknik kommer du vidare.
  6. Var även närvarande i nuet, det är viktigt, och visa med både ord och din kropp att du är här och nu. Att lyssna handlar givetvis också om att lyssna aktivt, inte passivt och samtidigt titta i mobilen eller fundera i egna tankar. Ditt kroppsspråk betyder mycket och är ett starkt verktyg för att lyssna, och medarbetaren upplever ett starkare från din sida intresse och inte minst din närvaro engagemang. Detta kan aldrig nog mycket understrykas i ett coachande ledarskap.

Coachande ledarskap nu

Konflikthantering ingår i chefsutbildning

Konflikthantering lär man sig på en chefsutbildning

En av de viktigaste uppgifterna för en chef är, enkelt uttryckt, att få alla inom organisationen att gå åt samma håll. Men det kan finnas intressemotsättningar på många olika plan, som kan vara kopplade till både psykologiska och rent organisatoriska faktorer. Ett gott ledarskap kräver att man är medveten om sådana underliggande konflikter, och genom en chefsutbildning kan man öka sin kompetens.

De flesta konflikter kan dämpas och i bästa fall lösas genom att tas fram till ytan, men det finns också situationer där en redan inflammerad situation kan accelerera för att till slut explodera, så att det blir nästan omöjigt att hålla den vanliga verksamheten igång. Därför kan det ibland vara bättre med individuella samtal, för att undvika låsningar på grund av att det exempelvis går för mycket prestige i frågan. Som chef behöver man agera på ett förutseende sätt, men eftersom ingen konflikt är den andra lik, kan det vara användbart att lära sig metoder för konflikthantering genom en bra chefsutbildning.

Konflikthantering

Konflikthantering

För att hantera relationer inom personalgruppen på ett adekvat sätt är det nödvändigt för en chef att ha god självkännedom, och genom att vara rak och tydlig i sitt ledarskap kan man fungera som föredöme för de anställda. Om man är undvikande inför problemen, och kanske i grunden konflikträdd, kan problemen förvärras och genom en chefsutbildning kan man öka sin säkerhet och sitt självförtroende.

Ibland kan källan till en konflikt vara rent objektiva intressemotsättningar, vilket kan kräva organisatoriska lösningar. Ibland kan det handla mer om personkemi och andra psykologiska faktorer, men ofta kan det faktiskt vara ett rent missförstånd som är fröet till konflikten, och sedan kan faktorer som stress bidra till en irriterad stämning, som gör att situationen eskalerar. Konflikter, både öppna och dolda, påverkar hela arbetsmiljön, och därför kan en chefsutbildning som fokuserar på denna problematik bidra till ökad trivsel och produktivitet.

Att hantera besvärliga människor

Besvärliga människors beteende bör vi acceptera

Alla har vi har alla olika minnesbilder och upplevelser av besvärliga människor, beroende på vad vi har upplevt i livet och våra erfarenheter. Adrenalinet, stressfaktorer, karaktärsdrag, ambitionsnivå, kravnivåer, psykosociala arbetsmiljön med mera påverkar naturligtvis oss, därigenom vårt eget och andras beteende. Att förbereda sig på hur man reagerar i olika situationer och lära sig varför man reagerar som man gör, underlättar mötet med besvärliga människor i besvärliga situationer.

Man skall ha i åtanke att med människor förhåller det sig som bekant annorlunda jämfört med husdjurs besvärliga beteende. Speciellt då människor som inte mår särskilt bra, vare sig i själen eller i kroppen, eller rentav i både själ och kropp. Dessa besvärliga människor kan vara förfärligt envisa, gnälliga, argsinta och rentav vara omöjliga att vara till lags.

Till exempel som med fallet med min väninna, som ligger på sjukhus och som har bett sin doktor att köpa en viss sorts hårband åt henne, men blir då störtförbannad när det har fel färgnyans. Hennes vrede kunde mäta sig med Strindbergs, vars vrede ansågs vara den största i landet. Man undrar vad denna ”personlighetsförändring” hos normalt vänliga och väluppfostrade personer kan bero på?
 Självklart har det att göra med ångest, inte nödvändigtvis ångest inför själva döden, men väl inför döendet.

Mycket ofta förekommer att vanligen mycket starka människor kan slå vilt omkring sig när de fångas i hjälplöshetens spindelnät och blir beroende av andras hjälp och goda vilja. Den påtvingade passiviteten tillåter en invasion av både berättigade och oberättigade skuldkänslor. Det blir man heller inte snällare av. Men ändå – tänk om vi kunde behandla människors beteende, besvärliga människor, som vi behandlar värdefulla husdjur.

I övrigt kan vi se och reflektera över hur ledningen för de svenska universiteten så framgångsrikt har lobbat för att få större frihet att ge tjänster och utbildningsplatser till vem man vill, precis som inom näringslivet. Motiveringen är att man behöver skydda sig mot vad man kallar "besvärliga människor" och deras beteende. Besvärliga människor är sådana som har större behov än andra att säga vad de tycker.

Man kan säga att driften att säga ifrån är för en besvärlig människa större än omsorgen om den egna välgången. Detta framstår som högst obegripligt och enormt obehagligt för oss välanpassade människor. Men besvärliga människor är ändå viktiga och värdefulla i samhället. Genom att de säger obehagliga sanningar motverkar de resursslöseri och stagnation. Genom att ständigt argumentera tvingar de fram värdefull stringens i samhällsdebatten.

Besvärliga människor är utrotningshotade i Sverige i dag och måste fridlysas. Var därför vaksam! Och inte minst är det bråttom att fokusera och ingripa mot dem som strävar efter att fylla universiteten och högskolor med endast behagliga människor. När de besvärliga människorna har rensas bort från den akademiska världen försvinner nämligen även kreativiteten, intelligensen och produktiviteten. Annars återstår endast flumpratet.

Besvärliga människor - beteenden

Besvärliga människor

Kundservice i världsklass

MTR utvecklar bra kundservice

MTR lovade nyanställningar, bättre kundbemötande och en punktlighet på 99,8 procent. Hongkongbaserade MTR kör Stockholms tunnelbana. Företaget tog hem kontraktet mer på kvalitet än på pris. Torborg återkommer som tunnelbanechef och lovar bättre kundservice och punktlighet och mer personal. Klarar MTR inte av att förbättra punktligheten blir kontraktet en dålig affär.

Franska multijätten Veolia har kört tunnelbanetågen i åtta år. De senaste åren har punktligheten blivit allt bättre och fler och fler resenärer säger sig vara nöjda. Veolia får ändå lämna över till MTR från Hongkong den 2 november. SL:s styrelse beslutade i full enighet att anta MTR:s anbud. Var det rätt? Kontraktet består av ett fast pris på ca 2.500 miljoner per år och en möjlighet till ytterligare ca 150 miljoner i bonus för god punktlighet, god städning, bra kundservice till resenärer och 14 andra kriterier. Man får ökad bemanning och bättre kundservice, och avtalskonstruktionen ställer krav på bättre kundservice och punktlighet, färre inställda tåg och bättre städning, förklarar SL.

MTR anställde Torborg som Nordenchef. Det betyder att hon nu blir chef för tunnelbanan igen efter att ha sagt upp sig från den positionen hos Veolia i våras. Hon var påtagligt glad över beskedet att MTR vunnit anbudstävlingen men ville inte tala om personlig revansch. Tunnelbanan är en fantastisk arbetsplats med massor av härliga människor. Det här blir både kul och spännande för henne. MTR har förberett övertagandet. Det innebär att en rad experter från Hongkong kommer att arbeta i Stockholm. När företaget väl börjar köra tågen och sköta stationerna kommer det att ske som ett svenskt företag. Utöver den omfattande verksamheten i Hongkong kör MTR som hälftenägare en rad förortslinjer i London. Det var företagets första inbrytning i Europa.

Efter ett år ligger vi över kraven på kundservice och punktlighet. Vi var nära att vinna anbudstävlingen om pendeltågen i Stockholm. Nu vann vi och vi ska göra allt för att ligga över kvalitetsmålen även i Stockholm menar MTR. De 3 000 anställda i tunnelbanan och vid Tågia som i dag sköter underhåll och reparationer av tunnelbanetågen erbjuds att gå över till MTR. Torborg utlovar på stående fot en rad nyanställningar för att utöka personaltätheten. Hon vill dock inte gå in på hur många som ska nyanställas. Den som åker tunnelbana kan inte förvänta sig någon revolution när MTR tar över. Det enda säkra är att uniformer och logotyper byts ut. Arbetsnamnet för MTR:s dotterbolag i Stockholm är Tunnelbaneservice AB, som inte låter vare sig internationellt eller stort. Det är kundservice det handlar om.

En grundlig städning av en stor del av tunnelbanans publika utrymmen kommer dock att ske och från MTR utlovas en stor satsning på att förbättra kundbemötandet och kundservice genom små, små förbättringar sträva mot en punktlighet i klass med Hongkong: 99,8 procent. Underhållet och reparationerna av tågen tas över av ett bolag där MTR och norska Mantena äger hälften var. Chefen för bolaget anser att en kombination av Hongkongkunskaper och nordisk erfarenhet är en styrka. Den största utmaningen de närmaste åtta åren för t-banan i Stockholm är dock knappast städning och kundbemötande. När Stockholms län växer med 20.000-30.000 människor om året och människor bekymrar sig alltmer över klimatet, samtidigt som tunnelbanan slår i kapacitetstaket mellan Slussen och T-centralen i rusningstrafik, är behovet av mer plats på tågen betydligt svårare att lösa än städningen. Och ansvaret för tågens antal, tidtabeller och priser ligger hos SL. Där har denna upphandling, som omsluter maximalt 37 miljarder uträknat på åtta anbudsår och sex optionsår, ingen betydelse.

Kundservice i världsklass

Kundservice

Förbättra företagets försäljning

Försäljning av bilar variarar starkt

SvD näringsliv skriver och belyser den 11 januari följande om Volvos bilförsäljning:

”Under förra året ökade Volvo nybilsförsäljningen i USA med 1,3 procent, vilket kan jämföras med målsättningen 25 procent, som sattes av dåvarande vd:n Stefan Jacoby i början av året. Den amerikanska personbilsmarknaden ökade under året med 13 procent.

Volvos försäljning i Kina som skulle landa på 200 000 bilar 2015, minskade i fjol med 11 procent till nära 42 000 bilar. Samtidigt ökade bilförsäljningen i Kina med 6,8 procent.

I Västeuropa, som är Volvo PV:s största marknad, minskade Volvos försäljning med 10 procent till 227 027 bilar. Det är en brantare nedgång än marknaden som helhet som minskade med 8,2 procent och det innebär att Volvo tappar marknadsandelar på alla sina stora marknader.

Raset i den västeuropeiska bilförsäljningen fortsätter. Under december 2012 minskade försäljningen med 16,2 procent, från 927 100 bilar i december 2011 till 776 788 bilar i december 2012.

För helåret 2012 innebär det att försäljningen i Västeuropa var den lägsta sedan 1993, som ändå var ett historiskt bottenår för bilbranschen. Det visar statistik från analysföretaget LMC Automotive, som kallar nedgången en besvikelse och skriver ner sina prognoser för 2013 ytterligare, från 11,47 miljoner bilar till 11,38 miljoner.

LMC Automotives försäljningssiffror skiljer sig från bilbranschens egen statistik, som redovisas av den europeiska bilindustrins organ Acea, vars statistik bygger på nyregistreringarna inom hela EU-området. Det kan dock noteras att tendensen i de båda redovisningarna är densamma.

Försäljningsstatistiken för december visar att nybilsförsäljningen även Tyskland, som hittills kunnat visa upp hyggliga siffror med hjälp av rabatter på upp till mer än 20 procent, också har vänt brant nedåt, trots allt större rabatter. I december minskade nybilsförsäljningen i Tyskland med hela 16,4 procent. Sammanlagt innebär det att bilförsäljningen under förra året minskade med 2,6 procent.

Värre var det i Italien där nybilsförsäljningen i december sjönk med 22,5 procent och landade på 86 735 bilar. Även den forna så kallade miljonmarknaden, Spanien fortsatte, trots stora skrotningspremier, backa. I Spanien minskade försäljningen med 23 procent till 51 197 bilar.

Värst har dock bilhandlarna i Belgien haft det i december då nybilsförsäljningen minskade med 54 procent. Även i Grekland halverades försäljningen ytterligare en gång i december och var en tiondel av den svenska trots att Sverige och Grekland har ungefär lika stora befolkningar.

Det kan noteras att den svenska nybilsförsäljningen steg med 5,3 procent, mest i Europa för övrigt, från 25 402 bilar till 26 698 bilar i december förra året. Ökningen beror emellertid i allt väsentligt på den nya miljöbilsgränsen som började gälla vid årsskiftet innebär att skattebefrielsen för miljöbilar och som köpts före årsskiftet, upphör.”

Japans ekonomi

Söndagskrönikan i Dagens Nyheter den 13 januari handlar om Japans ekonomi. Chefredaktör Peter Wolodarski skriver under rubriken: Västvärlden är åter traumatiserad av skulder

Japan drabbades av en mycket allvarlig finanskris för 20 år sedan, men lyckades behålla social stabilitet och undvika massarbetslöshet. Här finns något att lära.

Vi lever med våra etablerade sanningar. Det är antaganden som sällan eller aldrig ifrågasätts, därför att vi intalar oss att de måste vara korrekta.

En sådan så kallad sanning är att Japan fullständigt misslyckats med hanteringen av sin finanskris som bröt ut kring 1990. Kroniskt låg tillväxt, kraftigt ökad statsskuld och ständiga maktskiften har setts som symtom på en japansk sjuka.

Japan är en intressant studie i krishantering, eftersom många av de problem som plågar Europa och USA i dag visade sig i ”soluppgångens land” redan för 20 år sedan.

På 1980-talet steg fastighetspriserna mot höjden i städer som Tokyo, Yokohama och Osaka. Bankerna delade frikostigt ut krediter och spekulationen tilltog. Men festmusiken tystnade när bubblan sprack.

Det som sedan följde var att de uppdrivna priserna kollapsade – i Japan föll värdet på kommersiella fastig­heter med 87 procent – samtidigt som den privata sektorn gick från att låna pengar till att börja spara och amortera i stor skala.

En liknande typ av kris har de senaste åren inträffat i länder som USA, Storbritannien, Spanien och Irland. När den privata skuldsättningen uppfattats som alltför hög har alla börjat spara och som en konsekvens har investeringar och konsumtion gått ned.

För att motverka detta bortfall i privat efterfrågan har centralbankerna sänkt räntan mot noll, i likhet med Bank of Japan på 1990-talet. Syftet har varit att stimulera ekonomin.

På världens handelshögskolor får studenterna lära sig att människor minskar på sitt sparande och börjar låna när räntan sjunker. Enligt läroboken borde alltså fler vilja skuldsätta sig och investera. Men i såväl Japan på 90-talet som i Europa/USA i dag har företagen och hushållen fortsatt att hålla pengarna på banken, trots nollränta. Ekonomin har fastnat i det som ekonomen J M Keynes kallade för en likviditetsfälla, ett svår­artat tillstånd som kanske uppstår en gång på 70 år.

I den mycket läsvärda boken ”The holy grail of macroeconomics” går den japansk-amerikanske ekonomen Richard Koo så långt som att hävda att företagen i denna situation inte längre försöker maximera sina vinster. I stället minimerar de sina lån. Precis som efter den stora börskraschen 1929 är människor ”traumatiserade” av skulder.

Den generation som formades av 30-talskrisen drog slutsatsen att man helst av allt skulle spara, inte låna. Samma sak skedde i Japan på 90-talet och mönstret upprepas nu i resten av västvärlden.

Detta får dramatiska realekonomiska konsekvenser. Ty när alla sparar sam­tidigt faller den ekonomiska aktiviteten. I värsta fall kan ekonomin drivas ned i en spiral av sjunkande priser. Det förstärker krisen och ökar paradoxalt nog skuldnivån. Ekonomen Irving Fisher kallade detta fenomen för skulddeflation när han skulle beskriva vad som hände på 1930-talet. När den privata sektorn ökar sitt sparande kraftigt förlorar staten skatteintäkter. Om man i det läget reagerar med nedskärningar och skattehöjningar förstärks den negativa spiralen.

En mer ansvarsfull politik är att staten temporärt skuldsätter sig för att hålla uppe efterfrågan. Därmed förhind­ras ett kraftigt underutnytt­jande av resurser och hög arbetslöshet.

Den japanska staten, som många bedömare pekat finger åt, gjorde precis detta när krisen slog till 1990. När ingen annan aktör ville låna pengar, trots minimal ränta, gick regeringen in och tillät ett underskott i sin budget. Statsskulden växte samtidigt som företagssektorn sparade och amorterade (processen pågick i ungefär 15 år). Därmed stimulerades ekonomin, tvärtemot vad IMF och andra internationella förståsigpåare på den tiden tyckte att Japan skulle göra. I dag har IMF glädjande nog omprövat sin uppfattning.

Resultatet av den japanska erfarenheten är mycket intressant. Under hela denna period har Japans BNP varit högre än när krisen bröt ut 1990. Arbetslösheten har aldrig överstigit 6 procent och landet har skonats från ­social oro. Räntan på japanska stats­papper har fortsatt att vara rekordlåg, i motsats till vad IMF och andra en gång varnade för, men i linje med exempelvis Richard Koos analys.

Statsskulden motsvarar höga 220 procent av BNP, men största delen av skulden är inhemsk och kommer förmodligen att sjunka undan i takt med att ekonomin växer.

Detta ska jämföras med dagens Europa och USA och det katastrofläge som råder på sina håll. Arbetslösheten slog i veckan nytt rekord i eurozonen (11,8 procent) och BNP faller, trots att det gått mer än fyra år sedan krisen inleddes. Storbritannien, vars regering bedriver en åtstramningspolitik, går igenom den värsta ekonomiska utvecklingen sedan andra världskriget.

Japan kan kritiseras på flera punkter. Hanteringen av bankkrisen lämnade mycket övrigt att önska och man vågade sig inte på de långtgående penningpolitiska innovationer som flera ledande ekonomer, till exempel Ben Bernanke, Paul Krugman och svensken Lars E O Svensson, förespråkade kring millennieskiftet. Men även om det finns kritiska saker att säga har japanerna skött sig bättre än vad kritikerna gjort gällande. Särskilt i ljuset av det som nu pågår i Europa och USA, där man tycks betrakta budgetunderskotten som ett tecken på för höga utgifter snarare än en spegling av att befintliga resurser inte utnyttjas.

Richard Koo påpekar i sin viktiga bok att inget av det vi nu ser borde förvåna. När ekonomin drabbas av en finanskris, som följer av för hög privat skuldsättning, kommer automatiskt ett ras i den privata efterfrågan, eftersom företag och hushåll sparar för att minska sin skuldsättning. Under en ­sådan övergångstid bör den ekonomiska politiken spela en nyckelroll genom att låna för att hålla uppe efterfrågan.

När ekonomin återhämtat sig kan staten amortera sina skulder, vilket är mycket enklare att göra då BNP växer.

De åtstramningar som framför allt präglar Europa är en dyster upprepning av allvarliga misstag som begicks på 1930-talet och som fördjupade och förlängde den stora depressionen.

Japan är inte en framgångssaga. Men jämfört med vad resten av västvärlden ägnar sig åt börjar landet att framstå som en förebild.